I morse vaknade jag tidigt, kände mig utvilad för första gången på länge, kände att förkylningen var mycket bättre, kände mig laddad för att se på OS, laddad för att träna, laddad för dagen helt enkelt. En halvtimme senare fick jag reda på att min mormor dog i dag på morgonen... Vad säger man...det var inte oväntat, men det kom ändå plötsligt! Morgonens livsglädje dämpades raskt, förmiddagen har förflutit i en sorts dimma. Men man måste minnas det positiva och inse att mitt liv går vidare, har gått en runda i skogen och rensat skallen, det behövdes, blev helt tokig av att sitta och stirra på fyra väggar. I situationer som denna här är det verkligen idiotiskt att bo 50 mil hemifrån.
Tror jag ska gå och träna i eftermiddag ändå, rensa huvudet ännu mer och få lite annat att tänka på!
Sov gott Mormor! Vi ses där uppe!
1 kommentar:
Kondolerer. Jeg liker egentlig ikke ordet kondolerer det blir så upersonlig, men har ikke noe bedre uttrykk. Tror jeg skal skrive et innlegg om min Bestemor nå.
Skicka en kommentar